Maja.



Nu är du inte längre bara en stjärna för mig,
utan nu är du även en stjärna uppe bland alla
andra, i himlen.
jag minns så väl när jag fick se dej för första gången,
det var 24 december 2003, jag och mina lillbror satt nere i
källaren och det var då vi såg dej,
du var så söt, och du hade en liten röd rosett runt halsen.
Du var den finaste katt jag någonsin sett.
jag kommer aldrig glömma den dagen, jag kommer aldrig glömma dej!

jag kan inte riktigt fatta att du är borta, du fanns alltid där,
ledsen som glad så fanns du där.
när man ville gråta så grät man med dej, när
man ville skratta så skrattade man med dej.
du var min bästavän och jag saknar dej så otroligt mycket.

jag vet att du har det så mycket bättre där du är nu.
där du är finns inga sjukdomar, det finns ingen sorgg bara glädje,
det vet jag, för du var underbar så du är i himlen.

det är svårt att acceptera att vi tog bort dig, det var vi som valde att
du inte skulle finnas längre, det är vårat fel.. allt är vårat fel..
ja, dte är svårt att acceptera, men när man tänker på hur dåligt du
verkligen mådde så känns det ändå bra på något vis.
jag kommer alltid minnas hur det kändes när du hoppade upp på
sängen mitt i natten och la dej på min mage, det är en känsla jag aldrig
kommer att glömma.

jag älskar dej maja.
vila i i frid, det är du värd.

Maja, min kissemiss.